Att bli accepterad
För fyra år sedan gjorde jag något helt oplanerat och ganska spontant, jag åkte till ett event för att jobba ideellt under fyra dagar. Det var meningen att jag skulle bo på ett billigt hotell i Siguna under dagarna men det slutade med att jag hyrde in mig på en luftmadrass där. Jag har aldrig gillat datorer eller spelat, jag kunde inge om det, jag kände ingen där, jag hade aldrig vari där innan… jag hade verkligen ingen aning om vad jag gav mig in på, men nu i efterhandär jag otroligt glad över att jag åkte dit. Redan på mitt första event träffade jag människor som jag kom nära väldigt snabbt. Nu, fyra år senare kan jag inte ens tänka mig hut mitt liv skulle se ut om jag inte hade träffat dom. Gänget på över 50 personer var de första som jag någonin kännt att jag kunde vara mig själv med. Alla accepterade mig, jag behövde inte gömma mig eller låtsas tycka och tänka något som inte var jag. jag kunde säga precis vad jag tyckte för första gången i mitt liv. Jag kunde vara mig själv och jag blev accepterad. Jag kände på en gång att jag blev en i gänget, att jag blev en del av alla. Jag hade en plats, jag tillhörde en klan, jag hade någon att vända mig till. Känslan av att vara accepterad för vem jag var är något helt fantastiskt som jag ine hade känt innan.
Jag har alltid varit ganska frigjord inom vissa områden, inte brytt mig om vad man "ska" och inte ska göra. Jag har gått min egen väg och gjort det som kännts bra för mig och här var första stället som jag kunde göra det, utan att dölja det och ändå tycka att det kändes bra. Ingen dömmer, ingen kritiserar, ingen snackar skit. Det är ganska otroligt hur man kan skapa en sån sammanhållning i ett så stort sällskap. Visst, man pratar kanske inte med alla, men alla är accepterade, och det är ingen som stänger ute någon annan, någonsin.